Kategori: Kunskapsunderlag

Läs det senaste nyhetsbrevet från Jämställdhetsmyndigheten här!

Samma vecka som den internationella kvinnodagen är kommer vi att uppmärksamma detta i olika inlägg i våra sociala kanaler. Du kan också läsa mer på någon av dessa sidor:

Internationella kvinnodagen – Destruktiva mansideal ett hinder för att nå klimatmålen? | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se)

Kvinnorna som tog kliven – SV Kalmar Län

Jämställdhet i skola och utbildning -ett förebyggande arbete | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)

Pandemi och patriarkat: https://fb.me/e/2acu7rJFD

Internationella kvinnodagen: #Arkivism | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)

Denna strategi ska bidra till visionen Ett jämställt Värmland och till att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet.
Strategin har arbetats fram under hela 2017, genom att inhämta synpunkter på olika sätt från en mängd aktörer. Strategin utgår på ett
övergripande sätt från den tidigare strategin Ett jämställt Värmland 2014-2016 och hämtar lärdom från gjorda erfarenheter. Information
om jämställdhetsläget hämtas i första hand från AHA-Värmland På tal om kvinnor och män 2016, läs mer på www.ahavarmland.se.

> Kortversion Ett jämställt Värmland strategi 2018-2027 (PDF).

> Beställ fysiska exemplar av handboken via denna länk.

Vi har redan fått beställa fler fickhandböcker AHA Värmland ”På tal om kvinnor och män 2016” eftersom beställningarna rullar in. Väldigt roligt och bra! Här följer ett exempel på hur statistiken kan användas i en gymnasieskola. Beställ fler exemplar på www.ahavarmland.se.

Erik Andersson (gymnasielärare): Jag har använt mig av häftet ”På tal om kvinnor och män” i mitt arbete som gymnasielärare i samhällskunskap. Detta har rört sig om en VUX-klass som läst kursen Samhällskunskap 1b på Spångbergsgymnasiet i Filipstad nu under hösten. Detta är en kurs som täcker in många områden under relativt kort tid så en av anledningarna till att jag ville använda mig av jämställdhetsstatistik var att jag på det sättet kunde jobba med två punkter i det centrala innehållet på samma gång; dels den som säger att kursen ska behanda ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap” och dels den som tar upp ”Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik”.

I min planering hade jag tänkt inleda kursen med ett avsnitt med sociologiskt fokus eftersom det ger en bra känsla för det samhällsvetenskapliga ”tänket” och tar upp vardagsnära frågor på ett sätt som kan vara mer lättillgängligt för elever som inte är vana vid ämnet. Men samtidigt ville jag förmedla att de saker vi tittade närmare på (ff.a. klass, etnicitet och genus) inte bara är frågor om tyckande och tänkande utan att man bedriver empiriska studier och forskning även inom samhällsvetenskapen, och då kändes statistik som ett lättillgängligt material att jobba med. Att länsstyrelsens material visade statistik för såväl länet som riket var också lämpligt eftersom det kunde ge en bild av de olika nivåerna i det svenska samhället, inte minst med tanke på att en stor del av eleverna i kursen var utlandsfödda och inte varit i landet speciellt länge. De delar i materialet vi jobbade med mer specifikt var statistiken över de vanligaste yrkena bland män respektive kvinnor i länet, vilket vi kopplade till en diskussion om hur normer och förväntningar utifrån genus påverkar människors självbild och idéer om vad som är socialt gångbart. Detta blev särskilt tydligt i materialet med tanke på att en yrkesgrupp (vård och omsorg) var såpass dominerande bland länets kvinnor medan det för männen inte fanns någon motsvarande dominerande yrkeskategori. Vidare fick eleverna i uppgift att med hjälp av materialet ta reda på hur statistiken kring misshandelsfall i länet såg ut; vilka skillnader det fanns mellan könen när det gällde platsen misshandeln skedde på och vilken relation brottsoffret hade till förövaren. Utifrån detta fick eleverna sedan resonera om vad detta ger för bild av sociala mönster och arenor (offentligt/privat) kopplat till kön och hur våld drabbar människor på olika sätt.

Sammanfattningsvis så fungerade såväl avsnittet som materialet bra, många tyckte att det var intressant att titta på statistik även för saker som vi inte tog upp explicit i undervisningen. De svårigheter som vissa upplevde bedömde jag som att det hade mer att göra med en allmän ovana att tolka statistik och diagram än att materialet i sig skulle vara svårtillgängligt, det kan därför vara bra inför framtiden att prata med elevernas mattelärare så att man kan använda materialet efter att de gått igenom grunderna i matten, eller utarbeta ett ämnesöverskridande projekt kring det som möter mål i båda kurserna. Detta blir dock svårare på vuxenutbildningar eftersom eleverna där läser olika ämnen. Jag ser även möjligheter att återkomma till materialet i de fördjupningskurser som elever på samhällsprogrammet kan läsa inom exempelvis arbetsmarknad och juridik, där man kan göra lite större arbeten kring det än det vi gjorde i denna grundkurs.

Nu startar jämställdhetskampanjen AHA Värmland. Med humor och fakta vill Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland nå nya målgrupper, framförallt den yngre generationen, för att öka jämställdheten i Värmland.

> Besök www.ahavarmland.se där du även kan beställa handboken.

Här hittar du massor av fakta och statistik om hur det ligger till med jämställdheten i Värmland. Det är något vi undersöker vartannat år för att skapa medvetenhet och förändring. Den här gången tog vi även hjälp av några av Sveriges främsta stå upp-komiker för att nå ut ännu bredare. Vår förhoppning är att HAHA ska skapa mer AHA.

> Handboken som pdf.