Succé för nya jämställdhetsstatistiken

Vi har redan fått beställa fler fickhandböcker AHA Värmland ”På tal om kvinnor och män 2016” eftersom beställningarna rullar in. Väldigt roligt och bra! Här följer ett exempel på hur statistiken kan användas i en gymnasieskola. Beställ fler exemplar på www.ahavarmland.se.

Erik Andersson (gymnasielärare): Jag har använt mig av häftet ”På tal om kvinnor och män” i mitt arbete som gymnasielärare i samhällskunskap. Detta har rört sig om en VUX-klass som läst kursen Samhällskunskap 1b på Spångbergsgymnasiet i Filipstad nu under hösten. Detta är en kurs som täcker in många områden under relativt kort tid så en av anledningarna till att jag ville använda mig av jämställdhetsstatistik var att jag på det sättet kunde jobba med två punkter i det centrala innehållet på samma gång; dels den som säger att kursen ska behanda ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap” och dels den som tar upp ”Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik”.

I min planering hade jag tänkt inleda kursen med ett avsnitt med sociologiskt fokus eftersom det ger en bra känsla för det samhällsvetenskapliga ”tänket” och tar upp vardagsnära frågor på ett sätt som kan vara mer lättillgängligt för elever som inte är vana vid ämnet. Men samtidigt ville jag förmedla att de saker vi tittade närmare på (ff.a. klass, etnicitet och genus) inte bara är frågor om tyckande och tänkande utan att man bedriver empiriska studier och forskning även inom samhällsvetenskapen, och då kändes statistik som ett lättillgängligt material att jobba med. Att länsstyrelsens material visade statistik för såväl länet som riket var också lämpligt eftersom det kunde ge en bild av de olika nivåerna i det svenska samhället, inte minst med tanke på att en stor del av eleverna i kursen var utlandsfödda och inte varit i landet speciellt länge. De delar i materialet vi jobbade med mer specifikt var statistiken över de vanligaste yrkena bland män respektive kvinnor i länet, vilket vi kopplade till en diskussion om hur normer och förväntningar utifrån genus påverkar människors självbild och idéer om vad som är socialt gångbart. Detta blev särskilt tydligt i materialet med tanke på att en yrkesgrupp (vård och omsorg) var såpass dominerande bland länets kvinnor medan det för männen inte fanns någon motsvarande dominerande yrkeskategori. Vidare fick eleverna i uppgift att med hjälp av materialet ta reda på hur statistiken kring misshandelsfall i länet såg ut; vilka skillnader det fanns mellan könen när det gällde platsen misshandeln skedde på och vilken relation brottsoffret hade till förövaren. Utifrån detta fick eleverna sedan resonera om vad detta ger för bild av sociala mönster och arenor (offentligt/privat) kopplat till kön och hur våld drabbar människor på olika sätt.

Sammanfattningsvis så fungerade såväl avsnittet som materialet bra, många tyckte att det var intressant att titta på statistik även för saker som vi inte tog upp explicit i undervisningen. De svårigheter som vissa upplevde bedömde jag som att det hade mer att göra med en allmän ovana att tolka statistik och diagram än att materialet i sig skulle vara svårtillgängligt, det kan därför vara bra inför framtiden att prata med elevernas mattelärare så att man kan använda materialet efter att de gått igenom grunderna i matten, eller utarbeta ett ämnesöverskridande projekt kring det som möter mål i båda kurserna. Detta blir dock svårare på vuxenutbildningar eftersom eleverna där läser olika ämnen. Jag ser även möjligheter att återkomma till materialet i de fördjupningskurser som elever på samhällsprogrammet kan läsa inom exempelvis arbetsmarknad och juridik, där man kan göra lite större arbeten kring det än det vi gjorde i denna grundkurs.

Haha ska ge jämställdhets-AHA

Nu startar jämställdhetskampanjen AHA Värmland. Med humor och fakta vill Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland nå nya målgrupper, framförallt den yngre generationen, för att öka jämställdheten i Värmland.

> Besök www.ahavarmland.se där du även kan beställa handboken.

Här hittar du massor av fakta och statistik om hur det ligger till med jämställdheten i Värmland. Det är något vi undersöker vartannat år för att skapa medvetenhet och förändring. Den här gången tog vi även hjälp av några av Sveriges främsta stå upp-komiker för att nå ut ännu bredare. Vår förhoppning är att HAHA ska skapa mer AHA.

> Handboken som pdf. 

#Delapådet – en kampanj om föräldraskap och föräldraledighet

Länsstyrelserna presenterar kampanjen #delapådet, en kampanj om normer kring föräldraskap och föräldraledighet. En viktig del av Länsstyrelsen Värmlands arbete för att uppnå ett av de nationella jämställdhetspolitiska delmålen och visionen Ett jämställt Värmland.

– Dina val gör skillnad, inte bara på lönekontot utan även i form av tid som du investerar med ditt barn. Det är en myt att familjen förlorar ekonomiskt på att föräldrarna delar lika på föräldraförsäkringen men tyvärr tar männen fortfarande ut betydligt färre föräldradagar än kvinnorna. Trots att det är som Shahab Ahmadian som är projektledare för FATTA MAN konstaterade vid vår eftermiddag på Almedalen i somras ”det är sjukt lyxigt att få betalt för att hänga med sin unge!”, säger Katarina Jakobsson som är särskilt sakkunnig jämställdhet vid Länsstyrelsen Värmland.

Genom tryckta affischer med texter som ”Ska du redan börja jobba? Är det verkligen bra för barnet?… fick ingen pappa någonsin höra” hoppas Länsstyrelserna väcka uppmärksamhet och skapa diskussion kring frågan om delat föräldraansvar.

Kampanjen kommer också att drivas i sociala medier under hashtag #delapådet samt på webben www.delapådet.se där fakta och myter blandas med tips och exempel från föräldrar.

– Vi hoppas att vi ska kunna sprida kunskap om föräldraledighet och skapa en diskussion kring vilka normer som påverkar föräldraskapet. Detta är en viktig del i arbetet för att skapa fler aha-upplevelser kring jämställdheten i Värmland. Andra delar är exempelvis nätverket Ett jämställt Värmland där vi just nu satsar på kompetensutveckling till alla Värmländska kommuner, sprider filmen Jämställdhetsfrågan där män och pojkar berättar vad de har att vinna på ökad jämställdhet och ny statistik som presenteras på ett speciellt sätt i slutet av året, fortsätter Katarina Jakobsson.

Utgångspunkten för kampanjen är den nationella jämställdhetspolitiken och delmålet ”En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet”. Utöver det obetalda hem- och omsorgsarbetet berör ett jämställt föräldraskap också frågor om ekonomi och makt. 2015 tog kvinnor ut 74 procent av alla uttagna föräldradagar medan pappor tog ut 26 procent. Föräldraledigheten är givetvis inte allt – men det är en viktig början.

Användning av föräldraförsäkringen 2015
(Fördelning % av nettodagar, ny statistik från SCB hämtad från Försäkringskassan)
Män i Värmland 24 % (jämfört med 26 % i riket)
Kvinnor i Värmland 76 % (jämfört med 74 % i riket)

Läs mer på www.delapådet.se

Man bryr sig – sprid filmen!

Jämställdhet är inte en kvinnofråga – det är en fråga för alla. I filmen ”Varför jämställdhet” berättar killar och män varför frågan är viktig för dem. Filmen är till för att spridas och diskuteras – använd den gärna i dina sammanhang och nätverk.

> Klicka här för att se filmtrailern.
> Klicka här för att se hela filmen.
> Klicka här för att se och skriva ut diskussionsfrågorna i pdf-format.

Många kvinnor har genom tiderna engagerat sig framgångsrikt för jämställdhet, men män hörs mer sällan i debatten, trots att alla påverkas oavsett kön.  I den här filmen får därför män berätta om varför jämställdhet är viktig för dem. Den är tänkt som en inspiration för att fler – både kvinnor och män – ska engagera sig i frågorna.   Till filmen finns några diskussionsfrågor att utgå ifrån om du vill använda filmen till exempel i undervisning, på en konferens eller i en arbetsgrupp.

Filmen har tagits fram av filmaren Olle Nyåker på OPTV på uppdrag av Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland.

Tips på andra som jobbar med jämställdhet och mansnormer

> Män för jämställdhet http://www.mfj.se/
> Fatta man http://fatta.nu/fatta-man/

Filmen Jämställdhetsfrågan

Jämställdhet är inte en fråga för kvinnor – det är en fråga för alla. Män och pojkar har också mycket att vinna på ökad jämställdhet. Detta kan du bland annat lära dig mer om i filmen Jämställdhetsfrågan med Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland.