I början av februari startade den nationella kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för tionde året i rad. Årets kampanj sätter fokus på ungas syn på nära relationer – vad som kännetecknar en bra relation och vilka varningstecken, så kallade ”red flags”, som kan tyda på en oschysst relation eller våld.
Här berättar Asal Narimani, verksamhetsutvecklare, Brottsofferjouren Värmland:
– Ja, det gör vi. De flesta är mellan 18–25 år, men vi möter även yngre personer som utsatts för våld i sin relation. Ofta tar de själva kontakt med oss, ibland efter att ha gjort en polisanmälan. Samtidigt vet vi att många aldrig anmäler och är svåra för oss att nå.
– Unga befinner sig ofta i en särskilt utsatt situation. Man kanske går i samma klass eller på samma skola som den som utsätter en. Dessutom finns telefoner, sociala medier och digital kontroll hela tiden närvarande. Många unga upplever också att vuxna inte riktigt förstår deras verklighet. Därför behöver vuxna bli bättre på att våga prata om de här frågorna – och att lyssna utan att döma.
– Det hänger ihop med det unga ser omkring sig – i filmer, serier, sociala medier. Där kan svartsjuka och kontroll ibland framställas som omtanke, passion eller kärlek. Men när är det gulligt – och när är det kontroll? Där behöver unga hjälp att förstå var gränserna går.
– Unga kan få stöd i hela rättsprocessen – från att fundera på om det som hänt är ett brott, till att göra en polisanmälan, gå på förhör eller få stöd inför en rättegång. Det går att höra av sig anonymt. Det räcker att ta första kontakten och ställa en fråga.
– Hör av dig ändå. Om någonting inte känns bra, om någon kontrollerar dig, gör dig rädd eller får dig att må dåligt, så räcker det för att prata med någon. Det blir bättre, det som känns som hela världen just nu kommer inte alltid att vara det. Det går att ta sig vidare, få hjälp och må bättre.