Hej Gertrud Carlgren! Du jobbar som gymnasielärare i samhällskunskap och historia samt tränare för barn och unga inom ridsporten med inriktning dressyr.
Hur kom du i kontakt med jämställdhetsstatistiken?
Jag pratade med en förälder till en av ungdomarna som är med och tränar. Vi diskuterade skolpolitik och då bjöd hon in mig till en nätverksträff där jämställdhetsstatistiken presenterades.
Hur använder du den i ditt arbete?
I skolans styrdokument finns tydligt skrivet att ”… individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla.” (Skolverket läroplan Gy25)
Jag använde statistiken i allt från diskussioner, gjorde arbetsuppgifter utifrån resultaten av undersökningarna, kopplingar mellan statistiken och vad det innebär för samhället och hur samhället kommer att se ut i framtiden utifrån hur ungdomarna ser på sin tillvaro idag och deras framtidstro.
Vi jobbade även med en debatt om könsroller – där vi integrerade samhällskunskap, historia och svenska. Eleverna fick undersöka jämställdheten ur ett historiskt perspektiv, studera och använda statistiken och resultaten för att därefter debattera för eller emot att vi skall behålla könsrollerna i samhället.
Vad ser du för positiva och negativa effekter med att använda statistiken?
Den positiva effekten är ju att den ger ett stort intresse eftersom statistiken handlar om ungdomarna själva i Värmland. En annan positiv effekt är att eleverna funderar mer och lägger märke till jämställdhet på ett annat sätt när man pratat om statistiken och börjar diskutera saker i samhället. Någon negativ effekt av att använda statistiken kan jag faktiskt inte se.
Vad säger eleverna om statistiken, blir de förvånade eller ställer mycket frågor?
Vissa saker är förvånade, till exempel att killar var med utsatta för våld på stan än tjejer. Självklart skapar statistiken olika frågeställningar, till exempel varför killar ser mer ljust på den egna framtiden eller varför politiker enligt de unga i Värmland inte pratar aktivt om jämställdhet.
Har du några tips till andra som kan behöva använda statistiken?
För mig var det förvånande att inte det fanns fler politiker och tjänstemän från olika förvaltningar på nätverksträffen. Den här statistiken är ju en otrolig källa till kunskap om ungdomar som snart skall ut i arbetslivet och flytta hemifrån. Hur upplever ungdomarna sin hemkommun, utbildning och sina möjligheter i framtiden? Hur ska vi få ungdomar att i betydligt högre grad delta i politiken och därmed trygga demokratin? Hur skall vi få politiker och tjänstemän att använda ungdomarnas kunskaper och vilja?
Karlstad universitet driver flera utbildningar där den här statistiken kan vara väldigt bra i olika sammanhang. Lärarutbildningen, socionomprogrammet och samhällsplanerarprogrammet är några exempel.
Har du någonting övrigt att tillägga?
Ungdomskulturen växte fram på 50-60-talet, den har hänt en hel del sedan dess och livet för ungdomarna har förändrats. Vi måste ta tillvara ungdomarnas tankar mycket mer än vad vi gör idag, därför hoppas jag att den här undersökningen Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland har gjort får flera uppföljare och att den får mer spridning.
Pilotundersökning: På tal om ungdomar | Länsstyrelsen Värmland
Håll utkik för till hösten kommer Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland presentera uppdaterad jämställdhetsstatistik På tal om kvinnor och män!