Nätverksträff för Ett jämställt Värmland, torsdagen 30 september, 09:30-12:00

Under Nätverksträffen kommer vi att få ta del av;

Presentation av den Nya regionala jämställdhetsstatistiken
Har kvinnor och män i Värmland samma makt att forma samhället och sitt eget liv? Det har hänt alldeles för lite under alldeles för lång tid på jämställdhetsområdet i Värmland. Det visar den könsuppdelade statistik som regelbundet, sedan 2004, tas fram av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Katarina Jakobsson Sakkunnig jämställdhet, Länsstyrelsen och Marianne Nilsson, Strateg jämställd regional tillväxt, Region Värmland presenterar en nulägesbild och utvecklingen de senaste 15 åren.

Föreläsning mäns våld mot kvinnor
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Neslihan Erdis och Isabel Persson, båda Utvecklingsledare Social hållbarhet, Länsstyrelsen kommer att guida oss i; lägesbild nationellt och regionalt, hur kan man upptäcka?, vilket stöd finns att få?, arbetsgivarens och chefens ansvar, vad kan jag som kollega/vän göra?

Anmälan senast 23 september via Länsstyrelsens hemsida

https://www.lansstyrelsen.se/varmland/om-oss/kalender/kalenderhandelser—varmland/2021-06-11-natverkstraff—ett-jamstallt-varmland.html

Bjud gärna med en kollega/vän av motsatt kön och eftersom nätverksträffen är digital och vi har plats för många deltagare är vi tacksamma om du vill sprida inbjudan vidare i dina kontakter.

> Inbjudan-Nätverksträff-Ett-jämställt-Värmland-30-september-2021

Välkommen med din anmälan!

Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland

Varför är jämställdhet viktigt för dig?

Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland har tidigare tagit fram en film där de frågar 18 killar varför jämställdhet är viktigt för dem. Här kan du se både de långa versionen och den förkortade:

Den långa versionen ovan. Den förkortade versionen nedanför.

Nyföretagarcentrum Södra Värmland

Vi välkomnar Nyföretagarcentrum Södra Värmland till Ett jämställt Värmland med följande bidrag:

”I vårt arbete med att träffa idébärare och nyföretagare har vi en viktig roll i att möta alla på ett jämlikt sätt, att prata jämlikhet, inkludering och normer med de vi träffar för att de ska ha insikt i detta i sitt företagande. Alla ska kunna starta företag och få den hjälp de behöver och företag ska agera på ett schyst och inkluderande sätt mot alla sina kunder. Där är vi en viktig del för att få det att hända. Vi ansluter oss stolt till nätverket!”

Läs mer om Nyföretagarcentrum Södra Värmland.

Kontaktperson: Cecilia Fjellman Fredholm cecilia.fjellman@nyforetagarcentrum.se

Happy Alien AB

Vi välkomnar Happy Alien AB som en del i Ett jämställt Värmland. Deras bidrag: Happy Alien främjar kommunikation och samverkan som sprider tolerans och förståelse för ”de andra”.

Läs mer om Happy Alien.

Kontaktperson: Stine Hjartland stine@happyalien.se

Riksbyggen MO Värmland

Vi välkomnar Riksbyggen MO Värmland till Ett jämställt Värmland med följande bidrag:

”Riksbyggen MO Värmland vill öka antalet kvinnor i fastighetsbranschen. Vi är ute och samtalar med kvinnor om yrken inom fastighetsbranschen för att inspirera fler att våga testa på. Vi satsar även på att få fler kvinnliga chefer.

Riksbyggen MO Värmland har även startat ett Hantverksprojekt där vi erbjuder kvinnor, som saknar tidigare erfarenheter av byggbranschen, en möjlighet till praktik. Förhoppningsvis kan praktiken leda till utbildning inom byggbranschen eller en lärlingsplats.”

Läs mer om Riksbyggen MO Värmland.

Kontaktperson: Mirja Snider mirja.snider@riksbyggen.se

Snart dags för Gen(i)us 2019

Årets gen(i)us ger dig bland annat årets superkommunikatör 2018, jämställda aktieportföljer som krossar börsindex och viktigt samtal om manlighet. Dessutom två liveframträdanden som känns långt in i maggropen. Mer om innehållet längre ner på sidan.

Antalet platser är begränsat, så vänta inte för länge. Det är först till kvarn som gäller och platserna tar slut fort. Konferensen arrangeras i samarbete med Region Värmland.

> Klicka här för att läsa mer och anmäla dig.länk till annan webbplats

NÄR: 14 maj 2019

VAR: Karlstad CCC
KOSTNAD: För dig som bor eller verkar i Värmland är gen(i)us gratis. För dig som inte gör det är kostnaden endast 950 kronor.

 

Succé för nya jämställdhetsstatistiken

Vi har redan fått beställa fler fickhandböcker AHA Värmland ”På tal om kvinnor och män 2016” eftersom beställningarna rullar in. Väldigt roligt och bra! Här följer ett exempel på hur statistiken kan användas i en gymnasieskola. Beställ fler exemplar på www.ahavarmland.se.

Erik Andersson (gymnasielärare): Jag har använt mig av häftet ”På tal om kvinnor och män” i mitt arbete som gymnasielärare i samhällskunskap. Detta har rört sig om en VUX-klass som läst kursen Samhällskunskap 1b på Spångbergsgymnasiet i Filipstad nu under hösten. Detta är en kurs som täcker in många områden under relativt kort tid så en av anledningarna till att jag ville använda mig av jämställdhetsstatistik var att jag på det sättet kunde jobba med två punkter i det centrala innehållet på samma gång; dels den som säger att kursen ska behanda ”Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap” och dels den som tar upp ”Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik”.

I min planering hade jag tänkt inleda kursen med ett avsnitt med sociologiskt fokus eftersom det ger en bra känsla för det samhällsvetenskapliga ”tänket” och tar upp vardagsnära frågor på ett sätt som kan vara mer lättillgängligt för elever som inte är vana vid ämnet. Men samtidigt ville jag förmedla att de saker vi tittade närmare på (ff.a. klass, etnicitet och genus) inte bara är frågor om tyckande och tänkande utan att man bedriver empiriska studier och forskning även inom samhällsvetenskapen, och då kändes statistik som ett lättillgängligt material att jobba med. Att länsstyrelsens material visade statistik för såväl länet som riket var också lämpligt eftersom det kunde ge en bild av de olika nivåerna i det svenska samhället, inte minst med tanke på att en stor del av eleverna i kursen var utlandsfödda och inte varit i landet speciellt länge. De delar i materialet vi jobbade med mer specifikt var statistiken över de vanligaste yrkena bland män respektive kvinnor i länet, vilket vi kopplade till en diskussion om hur normer och förväntningar utifrån genus påverkar människors självbild och idéer om vad som är socialt gångbart. Detta blev särskilt tydligt i materialet med tanke på att en yrkesgrupp (vård och omsorg) var såpass dominerande bland länets kvinnor medan det för männen inte fanns någon motsvarande dominerande yrkeskategori. Vidare fick eleverna i uppgift att med hjälp av materialet ta reda på hur statistiken kring misshandelsfall i länet såg ut; vilka skillnader det fanns mellan könen när det gällde platsen misshandeln skedde på och vilken relation brottsoffret hade till förövaren. Utifrån detta fick eleverna sedan resonera om vad detta ger för bild av sociala mönster och arenor (offentligt/privat) kopplat till kön och hur våld drabbar människor på olika sätt.

Sammanfattningsvis så fungerade såväl avsnittet som materialet bra, många tyckte att det var intressant att titta på statistik även för saker som vi inte tog upp explicit i undervisningen. De svårigheter som vissa upplevde bedömde jag som att det hade mer att göra med en allmän ovana att tolka statistik och diagram än att materialet i sig skulle vara svårtillgängligt, det kan därför vara bra inför framtiden att prata med elevernas mattelärare så att man kan använda materialet efter att de gått igenom grunderna i matten, eller utarbeta ett ämnesöverskridande projekt kring det som möter mål i båda kurserna. Detta blir dock svårare på vuxenutbildningar eftersom eleverna där läser olika ämnen. Jag ser även möjligheter att återkomma till materialet i de fördjupningskurser som elever på samhällsprogrammet kan läsa inom exempelvis arbetsmarknad och juridik, där man kan göra lite större arbeten kring det än det vi gjorde i denna grundkurs.